TEAM WÖRKOUT TRÄNING

MITT VÄRSTA TRÄNINGSMINNE

toughesttoughest2toughest3toughest4

Den här veckan skriver vi om våra värsta träningsminnen, något man upplevt jobbigt eller kanske till och med pinsamt. Camilla berättar om när hon sprang in i väggen, något jag själv aldrig upplevt, kanske för jag aldrig sprungit så långt 🙂 och Malin om en skogsrunda jag inte hade velat uppleva.

Jag har så många roliga och underbara minnen när det kommer till träning. Precis allt med Wörkout och vårt fina Team Wörkout.  Alla roliga cuper och matcher vi åkte på med handbollen. Resorna dit och hem var oftast lika roliga som själva eventet. En match minns jag speciellt, vi var i semifinal tror jag i någon cup här i Stockholm. Vi spelade mot Skuru som liksom oss låg i toppen av serien annars. Det var dem och Polisen som var våra största rivaler. Haha, tänk hur det sitter i, typ 20 år sen 🙂

I alla fall, det stod lika och blev förlängning. Alltså det var så spännande och nervöst och i sista minuten får dem en straff som jag släpper in. Dem vann och oj vad vi grät. Vi ville så gärna vinna. Jag kommer liksom ihåg det än idag som sagt 20 år senare 🙂

Kanske det är mitt värsta träningsminne eller när vi sprang Toughest i Göteborg. Alltså själv resan var superkul det var bara det att jag passade på att sluta amma Leah då. Tänkte att det är ju smart då vi ändå inte ses på en helg.

Så smart var det inte kan jag säga. Hade nog glömt bort hur det känns när man slutar amma. Mina bröst var som meloner och mjölken bara rann. Stackars mina kamrater som fick se mig ligga med tuttarna i vädret med endast en handduk runt samtidigt som mjölken sprutade, haha.

Att med dem boobsen springa en hinderbana på 8km + en jäkla massa straffrundor var inte så kul. Varje steg jag tog guppade dem och smärtade som f-n! Fick inte den bästa tiden på det loppet om man säger så. Det var så kallt också och blåste från alla håll och kanter vilket inte heller är det skönaste för boobsen när man helst bara vill stå i en varmdusch och spola dem tills det är över. Är bara glad att jag tog mig runt och att jag har så stöttande och fina kompisar som peppade mig där. Men själva resan var hur kul som helst, vi åt god mat, skrattade massor och lyckades åka vilse i Göteborg 🙂

Ett minne för livet och kanske mitt värsta träningsminne 🙂 Har du något värsta träningsminne? Eller minns du kanske bara dem bra, ditt bästa träningsminne? Berätta 🙂

You Might Also Like...

No Comments

Leave a Reply